Nr 1
Kriminalitet inom Högsta Domstolen (HD)

Korruption tycks nu sitta i högsätet i toppen av vårt juridiska system, Högsta Domstolen (HD), vilket belyses i ett aktuellt kriminellt fall som involverade justitierådet Leif Thorsson samt HD's efterföljande försvar av brottshandlingen.

VARNING: Följande internetdialog (på ett RFSL homosexuellt forum) mellan HDs Justitieråd Thorsson och en ung stockholmpojke, innehåller vulgärt och fräckt språk. Innehållet, liksom HD-chefen Bo Svenssons försvar av Thorssons aktiviteter på detta område, medtages här endast så att läsaren skall få en inblick i hur korruption nu tycks ha invaderat Sveriges högsta juridiska instans. Även så har vi ansett oss tvingade att utstryka (xxxxx) de allra grövsta uttrycken mellan Leif Thorsson och en ung Stockhomspojke.

Web forum dialog:
När Herr Thorsson satte sig ner framför sin dator den där ödesdigra kvällen måste han ha vetat att det var en riskfylld affär. Men han hade varit på webbsajten förut och allt hade gått bra. Så, under signaturen "Leif 59 GamlaStan" i diskussionsforumet, startade han ett samtal med "STHMLung".

STHLMung: UNG SKIIIT KÅT KILLE VILL SES NU I STHLM

Domare Thorsson visste mycket väl att han inte borde göra detta. Men med det impulsiva och betvingande beteende som är så typiskt för homosexuella män - ett tvång som orsakade den första ödesdigra explosionen av AIDS-epidemin - så måste bara Thorssons lusta tillfredställas. När allt kom omkring var ju detta ett internetforum sponsrat och administrerat av RFSL, den svenska gaylobbyn, som i sin tur finansieras av regeringen med skattebetalarnas pengar. Fastän domaren nog visste att en svensk kristen tidning hade slagit larm om denna website tre år tidigare, så var nog risken för honom denna kväll liten. Det var vad han trodde i alla fall. Så han skrev:

Leif 59 Gamla Stan: vill ha kåt nu

STHLMung: jag tar betalt...

Domare Thorsson visste förstås att sexhandel är ett brott i Sverige. Men han visste också att flera av hans domar kolleger i Högsta Domstolen var emot den lagen och att de ville se den upphävd. Detta var särskilt sant beträffande chefsdomaren som helt säkert skulle komma honom till hjälp om han (Gud förbjude) åkte fast. Så domare Thorsson skrev in:

Leif 59 Gamla Stan: ja

STHLMung: okej jag ställer upp på allt förutom att själv bli xxxxxx... tar 500 kronor och du får hålla på hur länge du vill!

Vi ser här hur den unge 20-årige pojken vill undvika att bli analt penetrerad av någon som hade identifierat sig som en 59 år gammal man. Detta kan bero på att han ännu inte är en fullfjädrad homosexuell, och är rädd för att hans inre organ skall skadas, och/eller så är han fortfarande känslomässigt äcklad av det hela. Han kanske gör det motvilligt för att han har ett desperat behov av pengar. Kanske fast i droger?

Leif 59 Gamla Stan: var finns du och hur ser du ut

Leif 59 Gamla Stan: passar bra, var är du nu?

Tydligen går domaren med på att undvika anal penetration, vilket är ovanligt för en äldre homosexuell man. För honom och med hans lön är 500 svenska kronor ett trivialt belopp för den förväntade njutningen. Domaren kanske vet från tidigare erfarenheter att väl på rummet kan han erbjuda flera femhundringar, och att frestelsen för en ung man, desperat efter pengar, blir oemotståndlig.

Högsta Domstolens domare fortsätter sedan:

Leif 59 Gamla Stan: gillar du att xxxx xx?

STHLMung: jag finns i xxxxxxx ser söööt ut 170 cm lång 65 kg och xx xx xxx.... jag har bil så jag kan åka snabbt till dig om du vill men endast om du verkligen är seriös....

STHLMung: jag tycker om att xxxxx xx.

STHLMung: vi kan ses om du vill, vore skönt.... vid Järntorget

Leif 59 Gamla Stan: jag blir gärna xxxxxx 500 ok

STHLMung: ring mig på 07XXXXXXXX men bara om du är seriös jag vill inte åka till dig sen är du inte där....?


Den kvällen blev domare Thorsson tagen på bar gärning. Med byxorna nere så att säga. Först förnekade han alltsammans. Igen och igen och med eftertryck. Men konversationen (som är återgiven ovan) blev sparad och beviset fanns där. Den är nu en offentlig handling. Så till slut hade han inget annat val än att erkänna brottet.

Efter att Thorsson åkt fast blev han behandlad med silkesvantar. Ett brott av hans natur är straffbart med flera år i fängelse, men domare Thorsson fick specialbehandling.

För det första var Thorsson misstänkt för ytterligare fyra brott av detta slag, som aldrig blev undersökta. Rättsmyndigheterna hade tidigt haft tillfälle att beslagta Thorssons dator och mobiltelefon för att säkra bevisen. Men överåklagaren (Guntra Åhlund) intervenerade å Thorssons vägnar och stoppade vidare undersökning.

Så blir det när man sitter i maktställning. Särskilld behandling. Rättvisa åt alla men dock icke samma rättvisa. Ta till exempel beslaget av Leif Liljeströms dator (administratören för Bibeltemplet) - se denna länk - och jämför det med Guntra Ålunds vägran att låta beslaget av Thorssons dator användas som bevis. Detta har att göra med: #1) hur inflytelserik den kriminelle individen är och #2) huruvida han är emot eller omfattar den homosexuella agendan, eller (ännu bättre) deltar i homosexuella aktiviteter.

Dessutom slapp Thorsson ifrån en pinsam rättegång och behövde bara betala ett mindre bötesbelopp på 42.250 svenska kronor. Många av hans vänner bland justitieråden sympatiserade med Thorsson. Han hade plötsligt blivit en slags hjälte och banbrytare för många av dem. Det fanns emellertid några andra i samhället som tyckte det skulle vara opassande för Thorsson (vid det här laget en "tidigare straffad") att fortsätta sitt arbete vid Högsta Domstolen. Men Högsta Domstolen hade - i sin egenskap av en självstyrande suverän enhet på livstid - andra planer.

I en intervju med "Dagens Nyheter" den 25 maj 2005 stod Högsta Domstolens ordförande, Bo Svensson, upp för sina egna och sin domstols djupt hållna moraliska livsåskådningar. (För att läsa intervjun klicka här och klicka här). I intervjun fastslog Bo Svensson följande:


1. Domare Thorssons brott var ingen allvarlig förseelse. Om något borde det anses meriterande och inte till någon nackdel, eftersom Thorsson genom att begå brottet erhållit en "djup kunskap i ämnet" (ordagrannt: "Tvärtom kan man ju säga att han har djupa kunskaper i ämnet").

2. Samhället måste ha en förståelse för att män behöver sex. Med hänvisning till sin egen yrkeskår, till stor del bestående av äldre män, konstaterade han : "Många änkemän i det här yrket har svårt att få sex". Han fortsatte sedan med att citera en strof ur en gammal svensk dikt (av Gustav Fröding), i vilken en fattig man ser sig själv tvungen att uppsöka en hora.

3. HD-ordföranden påpekade också att i ett samtal han nyligen haft med ordföranden i den belgiska högsta domstolen, så hade belgaren sagt att den "svenska lagstiftningen [mot sexköp] är konstig". Att Svensson och den svenska Högsta Domstolen rättar sig efter Belgien kommer inte som en överraskning. Belgien och Holland har varit mer "progressiva" än Sverige i många moraliska frågor. I frågor som legaliserande av euthanasi, legalisering av droger, åldergräns för pedofili (12 år) och prostitution ligger de redan på en lägre moralisk nivå än t.om Sverige. Men när det gäller att understödja och rekrytera till homosexualitet i skolor och samhället, så är Sverige nog den mest dekadanta nationen i Europa.

4. Oaktat detta uttryckte Bo Svensson efter påtryckning ett visst stöd för vår lag mot sexköp så länge som det gäller unga flickor från Östeuropa som smugglas till väst för att utnyttjas som sexslavar. "Det är en fruktansvärd sexhandel, ingen tvekan om det" sade han. Ett sådant påstående ekar dock tomt i ljuset av det faktum att domare Thorsson nyligen presiderade över ett sådant fall som involverade övergrepp på ett barn. HD-domarna sänkte drastiskt domen (som hovrätten utdömt), eftersom de ansåg att det var "inget grovt brott".

Justitierådet Thorsson fick betala en mindre avgift för sitt brott. Men som plåster på såren belönades han - av chefsdomaren och de övriga 11 domarna närvarande vid mötet - med en prestigefull befordran till en plats i "Lagrådet", som han hade sökt en tid.